Kretsarna i Växjö och Alvesta driver tillsammans projektet Skog i Kronoberg som startades 2020 och kommer att pågå under 2021.
Aktiviteter inom projektet syftar till att öka kunskap och förståelse om skogen och alla dess nyttor för oss och alla andra levande varelser.
Material som presenteras i projektet kommer i möjligaste mån finnas här, presenterat med den senaste aktiviteten högst på sidan efter den generella informationen.
(Den introduktions-föreläsningen som höll av Per Darell under hösten 2020 ger en utmärkt introduktion att sätta sig in i skogens komplexitet, se länk till Alvestakretsens hemsida)
Här länkas du vidare till det material som ligger där.
14 februari föreläste Sebastian Kirppu om hur det står till i den svenska skogen
Sebastian har jobbat med naturvärdesbedömningar och inventeringar under många år. Har är också en stark röst i den svenska skogsdebatten.
Han berättade om hur det ser ur i skogen efter 60 – 70 år av kalhyggesbruk. Sebastian visade många exempel hur det ser ut efter kalhyggen. Nästan inga naturliga skogar finns kvar längre förutom vissa reservat och nationalparker. Det fortsätts även att bedriva hyggesbruk på den lilla yta som finns pga att den planterade skogen inte är avverkningsklar.
8 november gav miljövetare Amanda Tas en föreläsning om Skogen och klimatet
Amanda talade om att det planetära gränsvärdet för förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar har överskridits och att utrotningstakten är 100 – 1000 gånger snabbare än vad som anses naturligt. Vi står inför ett sjätte massutdöende på jorden och det finns risk för ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar.
Över 90 % an den produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk.Sedan 1950 har 60 % av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats. Naturliga skogar har huggits ner och ersatts med planterade och ensartade gran eller tallbestånd. De arter som bara kan leva i skogar med olika trädslag, gamla räd och död ved har allt svårare att överleva. En gran kan bli 500 år och en tall kan bli 800 år, men avverkas då de är mellan 80 – 120 år. Ca 85 % av den produktiva skogsmarken är yngre än 120 år. Förlust av livsmiljöer, vilket skogsbruket är medskyldig till, är en stor bidragande orsak till att ca 2000 skogslevande växt- svamp- och djurarter är rödlistade idag.
Ju äldre skogen är, desto mer kol finns lagrat i marken. När en skog avverkas frigörs mängder med CO2 på olika sätt. Detta har framkommit i en mängd forskningsrapporter. Det kan ta upp till 30 år innan CO2 utsläppen från ett kalhygge kompenserats av upptaget från nya träd. Om en granskog på dikad torvmark kalavverkas kan det ta 40 år. Växthusgasavgången från dikade torvmarker i Sverige ger 10 miljoner ton CO2 ekvivalenter per år vilket är lika mycket som växthusgasutsläppen från personbilstrafiken på ett år.
Vad krävs att göra enligt Amanda:
– Alla kvarvarande gammelskogar och naturskogar skall skyddas
– Minst 30% av den svenska produktiva skogsmarken skyddas permanent
– Upphör med kalhyggesbruk och övergå till ett naturnära och ekosystembaserat skogsbruk
– Sluta med markberedning och stybbning, satsa på naturlig föryngring och mer lövinslag
– Inkludera indirekta utsläpp från markanvändning och faktiska utsläpp från förbränning an skoglig bioenergi i beräkningar av växthusgasutsläpp
– Energieffektivisering, återvinning, återanvändning och minskad konsumtion av papper, skogsprodukter och andra resurser
31 oktober gjordes en exkursion till Bokhultets naturreservat
Vi träffades vid Sundet och gick sedan ett stycke in i bokskogen för att titta på de gamla bokarna. De äldsta är ca 300 år och är stora och grova.
Vi såg gott om mossor bla platt fjädermossa som ”hängde” ut från stammarna, men även tex råttsvansmossa, bandmossa och hjälmfrullania. Lavar vi såg var bla den svårupptäck klotterlaven och den mäktiga lunglaven, som var grön och frodig i det fuktiga vädret. Många olika arter av tickor kunde upptäckas, både på liggande och upprätta stammar och som kronan på verket upptäckte vi flera exemplar av koralltaggsvamp.
13 oktober föreläste Linda Pettersson från Naturskyddsföreningen om arbetet med skogsfrågor. Fokus på lövskog
Linda är sakkunnig i skogsfrågor och jobbar också med projekt vitryggig hackspett.
Linda berättade om allmänt om tillståndet i skogen, att arealen på gammal skog har minskat drastisk sedan 1950 talet och att skogarna har blivit mörkare, vilket missgynnar tex eken. Det är väldigt stora anspråk på skogen som skall räcka till mycket, bla för industri, biobränsle och turism men även som kolsänka och för den biologiska mångfalden.
Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Modellen bygger på hyggen som främsta metod för avverkning och certifieringssystemet FSC och PEFC är huvudspåret för det ekologiska ansvaret. Naturskyddsföreningen mål är en skogspolitik som tar hänsyn till alla skogens värden, en ny lagstiftning i miljöbalken om hur naturens alla resurser skall tas tillvara och öka arealen skyddad skog. Detta skall nås genom bla politisk påverkan, digitala skogskampanjer, FSC-klagomål, mm.
Skogsnätverket finns för att stötta skogsintresserade medlemmar och på Naturkontakt finns en ”verktygslåda” för skog med olika sätt att inspirera och stötta skogsaktiva.
Linda talade också en del om lövskog och eken. Det är i lövskogen som de flesta rödlistade arterna finns, och flest finns på ek. Ek har minskat över lång tid i södra Sverige, men ökat sen 1950-talet. Samtidigt har antalet små ekar minskat. Detta tros bero på att ek är ljuskrävande och gynnas av lågintensiva störningar, inte kalhyggen.
13 september gjordes en exkursion till Ekebergsskogen för att titta på hyggesfritt skogsbruk
Vi var 27 personer som hade samlats denna kväll för att guidas runt i Ekebergsskogen nära Högstorp. Det var Henrik Blomkvist som är skogsansvarig och Sofia Asplund som är hållbarhetsansvarig på Växjö kommun tog hand om oss.
Skogsområdet ägs av Växjö kommun och för ca tio år sedan beslöts att det skall bedrivas hyggesfritt skogsbruk i denna skog enligt den så kallade Lubeck-modellen. I stället för att kalavverka ett större område tas de grövsta träden ner vid ett tillfälle och efter drygt tio år görs nästa avverkning. På så sätt är marken hela tiden trädbevuxen vilket gör att markvegetationen inte dör som vid en kalavverkning.
Det var imponerande att se denna vackra och variationsrika skog med flera olika trädslag i det kuperade landskapet. Guidernas gedigna kunskaper och intresse gjorde att det blev en mycket lärorik promenad i den vackra höstkvällen.
6 september föreläste Christer Johansson från BirdLife Sverige om Skogens fåglar.
Christer berättade att vad som kännetecknar en bra skog är bla att det skall vara flerskiktat, dvs flera nivåer med växtlighet. Det skall också finnas död ved, träd av olika ålder och av olika arter. Där är det lättast för fåglarna att hitta mat, boplats och skydd.
Vissa fågelarter har ökat det senaste åren, tex blåmes, talgoxe, koltrast och svarthätta. Detta är också något man kan höra som argument för att vårt skogsbruk är ok. Dock, de arter som ökat är de arter som redan är vanliga och har låga krav på sin skogsmiljö. Andra arter, tex talltita, entita och spillkråka har minskat. De har högre krav på sin miljö. Både entita och talltita är indikatorer för värdefulla skogsmiljöer. De har minskat till en tredjedel av beståndet sen 1975.
Christer talade annars mest om tjäder, som kan ses som en paraplyart. Där den trivs finns förutsättningar för andra arter, bla är ”våtmarksmosaiker” med bevarade kantzoner viktiga. Blåbärsskog är bra tjädermiljö.
Det finns vägledning för Skogsstyrelsen att beakta där det finns tjäder. Det är därför viktigt att rapportera tjäderfynd.
Sveaskog, som är en stor skogsägare har en vilja att återskapa 100 nya våtmarker på 5 år. Kan vi några platser för detta i vårt område?
16 maj gjordes en skogsexkursion i Osaby med Uno Pettersson och Per Darell som ledare
Skogen i Osaby förvaltas nu av en lokal stiftelse och kommer att skötas så att största möjliga naturvårdsnytta uppnås. Lövträd som ek och bok kommer att prioriteras, men även tall. Däremot kommer granen endast vara kvar i våtmarkerna.
Vi tittade på mossor, på en rotvälta växte bl.a. liten sågmossa, och på andra kärlväxter. Vårbrodd, gökärt och viol blommade och kovallen var på gång.
I våtmarkerna växer vitmossa som torvmossarna är uppbyggda av. I skogens mosstäcke är väldigt mycket av vårt kolförråd lagrat. När vi kalhugger skogar, eldar torv och torrlägger våtmarker frigör vi väldiga mängder CO2 som annars skulle vara bundet i marken.
25 april 2021 gjordes en lövskogsexkursion till Möckelsnäs med Sven G. Nilsson från Linnébygdens Naturskyddsförening som ledare
Exkursionen gjordes främst i det mycket vackra naturreservatet Kronan (Krunan) där kombinationen av träslag påminner om den som fanns på bronsåldern innan den påverkades av människan. Framför allt växer ek, lind, avenbok, lönn, bok och alm. Berggrunden består av grönsten, en bergart som är mer basisk än ”vanligt” urberg, och skapar goda förutsättningar för annan typ av flora än den vanliga i Småland.
I reservatet finns flera stora, gamla, levande och omkullfallna träd med stor artrikedom
Vårväxter som blommade var bla smånunneört, mörk lungört och blåsippa. Vi hittade mossor och lavar som tex platt fjädermossa, guldlockmossa och opalmossa. Exempel på svamp som vi hittade var prakttagging.
Under januari 2020 författades ett upprop för skogen i Kronoberg med rubriken
Vår skog håller på att ta slut, och ersättas av trädplantager. Avverka inte de sista gammelskogarna i Kronobergs län!
Denna har skickats ut till medlemmar, myndigheter, politiker mfl. I detta upprop påpekas faran för klimatet och den biologiska mångfalden med det traditionella skogsbruket med kalhyggen.
Uppropet avslutas med:
Vi uppmanar nu markägare, skogsbolag, statliga myndigheter och kommuner: Avverka inte kvarvarande naturskogsartade skogsområden eller andra trädbärande marker med höga naturvärden. Inköpare och skogsarbetare bör också få verktyg för att upptäcka sådana områden. Även mindre områden med gammelskog är viktiga att spara, som ekologiska livbojar för skogens olika arter, så att de har möjlighet att sprida sig över större områden.
På resterande skogsmarker (som redan avverkats) bör marken restaureras genom att alltmer av kalhyggesbruket ersätts med hyggesfritt skogsbruk, dvs ett kontinuitetsskogsbruk där man ”kan avverka träden men ha skogen kvar”. Det finns redan många goda exempel på detta.
Hela uppropet kan ses genom länken nedan.
17 januari 2021 genomförde Uno Pettersson en vintervandring genom beteshagar och skogsområden i Vikaholmsområdet.
I betesmarkerna tittade vi på gamla träd, som är så viktiga för den biologiska mångfalden.
I skogen finns flera områden med kalhyggen och mer naturlig skog.
23 november 2020 skulle Christer Johansson hålla en föreläsning om Fåglar i skogen, som tyvärr blev uppskjuten pga covid. Bild-presentationen finns dock att se i länken.
Skogens fåglar: Skogens mångfald är inte bara en mängd okända men viktiga signalarter, utan även karaktärsarter som skogsfåglarna. Läs eller ladda hem föredragets bild-presentation här!: Christer Johanssons bild-presentation
Christer Johansson sitter i BirdLife Sveriges styrelse som skogsansvarig. Han har jobbat med skogsfrågor inom BirdLife och Göteborgs ornitologiska förening de sista 15 åren. Har även sysslat med artskyddsfrågor i skogen. Han vill prata om vad som kännetecknar bra och dåliga skogar för fåglar, lite om hur det går för skogsfåglarna, vilka fåglar som är intressanta som indikatorer för skogens tillstånd samt vad som krävs för att få fågelrikare skogar.
Han kommer också beröra hur vi som föreningsaktiva kan påverka utvecklingen i skogen samt specifika tips på hur detta kan göras i de småländska skogarna.
7 november 2020 gjordes en exkursion till Mellansjön i Vislanda. Här visades på områden med naturskog och produktionsskog. Material finns på Alvestakretsens hemsida, se länk nedan.
12 oktober 2020 hölls en introduktionsträff till projektet med föreläsningar av Johan Marand och Per Darell från Alvestakretsen. Material finns på Alvestakretsens hemsida, se länk nedan.
Här länkas du vidare till det material som ligger där.