Naturskyddsföreningen i Växjö Överklagande
2020-03-25
Växjö tingsrätt
Mark- och miljödomstolen 4:1
35103 VÄXJÖ
Överklagande av dispens enligt §15 artskyddsförordningen på fastigheten Växjö 7:36 m. fl. i området Hagavik i Växjö kommun. Mål nr M 6117-19
Domstolens beslut innebär att exemplar av knärot skall grävas upp och eventuellt planteras i naturreservatet i Fylleryd. Naturskyddsföreningen motsätter sig att sådan dispens medges och menar att länsstyrelsens avslag skall gälla.
I Hagavik har förekomsten under flera år räknats till ca 150 plantor, fördelade på flera delförekomster. Skogsområdet har kvaliteter som kan anses gynna knärot, och är av stor vikt för knärotens bevarandestatus i Växjö kommun och länet i övrigt.
Förekomsten vid Norremark, angränsande till naturreservatet Fylleryd, har anförts som argument för att artens lokala bevarandestatus är god, och har vid ett tillfälle angivits till 120 plantor. Vid besök i mars 2020 återfanns dock endast enstaka plantor. Torka kan ha slagit ut delar av populationen. Skogsområdet vid Norremark är litet och ligger omgivet av affärer, avfallsanläggning, en förskola och på andra sidan vägen Fyllerydsreservatet.
Knärotens framtid är här högst osäker.
Knärot är svårspridd. Den blommar inte alla år. Den förökar sig både vegetativt och sexuellt. Pollinering sköts av främst humlor. Knärotens frö är små men sprids ändå mest runt plantorna, och lämpliga miljöer blir allt färre och på längre avstånd från varandra. En ytterst liten del av alla frön sprids längre än 0,2 m (ref 1 och 2). I Växjö är det drygt 1 km mellan Hagavik och närmaste förekomst vid Norremark. Sannolikheten för att dessa förekomster är genetiskt lika är därför liten (ref 1 och Mikael Hedrén).
Minskningstakten för knärot bedöms av Artdatabanken till 15 % per år. I Kronoberg blir det allt färre lämpliga miljöer för knärot. Den förekommer främst i äldre flerskiktade skogar äldre än 120 år. Avverkning sker i Kronoberg i regel innan träden hunnit bli 100 år. Knäroten klarar heller inte trakthyggesbruk, på grund av såväl uttorkning som konkurrens från högre växter som kommer efter avverkningen. För sin etablering kräver den också lämplig kombination av mykorrhizasvampar och träd. Knärotens möjligheter att sprida sig till nya områden begränsas alltmer, både av de miljöförändringar som skogsbruket lett till i Kronoberg och av fragmenteringen av lämpliga biotoper. Många av knärotens lokaler idag kan etablerat sig i sekundära tall- och granskogar under de senaste 100 åren, sådana lokaler där lämplig svamppartner och pollinerare funnits, dvs halvöppna barrskogar (ref 1). Det finns heller inget vetenskapligt stöd för antagandet att miljöer som förefaller lämpliga för arten i själva verket kan hysa arten. Det är helt enkelt omöjligt att veta att alla dess miljökrav är uppfyllda. Flytt av orkidéer brukar således oftast misslyckas (Mikael Hedrén).
Det är alltså mest sannolikt att en flytt av knärot från ett ställe till ett annat kommer att misslyckas. Det är heller inte lämpligt att flytta en population till ett område där arten redan finns, särskilt i ett naturreservat. Den genetiska strukturen hos knäroten i reservatet kan då förstöras (Mikael Hedrén).
Inte någon av de kompensatoriska åtgärder som föreslås i ansökan kan förhindra att populationen på den lokal som skall exploateras förstörs för alltid. En förflyttning innebär att man får gräva upp ett relativt stort parti runt plantorna som kan växa underjordiskt och på motsvarande sätt måste man ta bort markskiktet på den nya platsen, vilket är en ekologisk restaurering.
En viktig population riskerar nu att slås ut, och artens utbredningsområde minskar, särskilt som flera populationer i Kronoberg redan har slagits ut och slås ut genom avverkningar.
Sammanfattningsvis påverkar stads-och skogsexploatering starkt knärotens förekomst I Kronoberg. Flera av närliggande förekomster är relativt små och dess framtid är osäker. Med denna minskningstakt och osäkra bedömning av de förekomster som nu finns, kan risken antas vara stor att artens bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde, regionalt, inte längre är gynnsam. Eller som skrivs i domen sid 12 ”När det gäller nya verksamheter är det dock avsikten att planering ska ske så att skada på skyddade arter som har svårt att nå GYBS undviks. I Sverige förekommer arten i stort över hela landet med glesare förekomster i utbredningsområdets södra del det vill säga Kronobergs län. För att inte utbredningsområdet ska minska är det därför av vikt att kvarvarande populationer i Kronoberg kan fortleva.”
Skogen i Hagavik ligger i ett område i anslutning till Helgasjön med viktiga friluftsområden med badplats, vandringspår, äldre sommarhus vid stranden och lövskogsområden som sträcker sig till Kronoberg. Skogen med knäroten har också stort värde som del i detta rekreationsområde och för andra arter som trivs i denna typ av skog.
Det räcker inte att hänvisa till Växjö kommuns översiktsplan och bostadsförsörjningsplan för att visa att det inte finns någon annan plats för utbyggnad av bostadsområden. Växjö kommun har inte visat att det inte finns några alternativ för exploatering på andra platser. Kommunen äger produktiv skogsmark och annan mark som är möjlig att exploatera och i kommunens policy anges att man kan göra strategiska markköp vid behov.
Växjö 25.3.2020
Styrelsen i Naturskyddsföreningen i Växjö
Uno Pettersson
Referenser:
1. Brzosko, E., Wroblewska, A., Jermakowicz, E., och Hermaniuk, A. 2013. High level of genetic variation within clonal orchid Goodyera repens. Plant. Syst. Evol. 299:1537-1548.
2. Brzosko, E, et al. 2017 Seed dispersal in six species of terrestial orchids in Biebrza National Park (NE Poland). Acta Societatis Botanocorum Poloniae, vol. 86, No 3(2017)
3. Mikael Hedrén (Professor vid Lunds universitet, Biologiska institutionen) mail den 2020-03-20
